Jenny

Natten till måndagen avgjordes Emmygalan som är seriernas motsvarighet till Oscarsgalan. Det blev storslam för dramaserien Homeland (som för övrigt är asgrym) och även för underbara Modern Family, som vann bästa komediserie tredje året i rad.

 

Homeland vann bästa dramaserie, men även Claire Danes och Damien Lewis vann för sina insater i serien för bästa kvinnliga huvudroll (drama) respektive bästa manliga. Serien vann även bästa manus för dramaserie. (Nyfiken på serien, kolla gärna i min historik här på bloggen, då jag skrivit om den tidigare.)

 

Bästa komediserie blev ingen mindre än Modern Family (älskar den serien). Julie Bowen vann även bästa kvinnliga biroll (komedi) samt bästa manliga biroll (komedi) gick till Eric Stonestreet. Båda för Modern Family.

 

Övriga vinnare blev Jon Cryer (bästa manliga huvudroll) för sin roll i komediserien 2½ men. Julia Louis-Dreyfus vann för bästa kvinnliga i samma kategori för rollen i Veep. Aaron Paul (Breaking Bad) vann bästa manliga biroll för dramaserie och Maggie Smith (Downton Abbey) vann motsvarigheten för bästa kvinnliga biroll i en dramaserie.

 

För hela vinnarlistan och övriga nominerade, kika på:

 

(Claire Danes och Damien Lewis)

Snart, snart är det dags för denna efterlängtade film. Boken, skriven av Lars Kepler, är grym, så inte så konstigt att man längtar. Plus att filmen regisseras av Lasse Hallström med Mikael Persbrant, Lena Ohlin och Helena Af Sandberg i huvudrollerna.

 

Lite curiosa, filmen är även Sveriges Oscarsbidrag, kanske en aning märkligt, men anar det är Hallströms namn som avgjort det. Lite lätt töntigt om så är fallet kan jag tycka?!

 

Hypnotisören har biopremiär den 28 september

 

 

Får väl bli en recension med en gång ändå. Var förra veckan och såg premiären av Hamilton 2. Filmen som av kritikerna blivit mer eller mindre megasågad, men hur var filmen då?!

För andra gången ser vi återigen Mikael Persbrant i rollen som Carl Hamilton. Var inte jätteimponerad efter första filmen och helheten av filmen, mer än att spana in Persbrant alla muskler då förstås. I inledningen av Hamilton 2 får vi veta att en  operation med försöket att fånga en terrorist gått snett och konsekvenserna till följd blir att Hamiltons guddotter kidnappas och Hamilton måste nu till varje pris hämta hem flickan igen och kampen mot rättvisan (eller något sådant) tar sin början.

 

Jag skulle vilja säga att det egentligen inte är något större fel på filmens intrig eller action som sådan, men det blir stundtals tråkigt tyvärr och jag satt i ärlighetens namn mest och skruvade på mig. Persbrant i huvudrollen är absolut ingen katastrof, han passar i rollen som Carl Hamilton som lyckas med precis allt han rör vid. Ruben Salamander är heller ingen dålig skådis (och vrålläcker precis som Persbrant), men vissa saker känns mer fånigt än något annat, som hans karaktärs ständigt rökande och mitt i värsta krigsscenen?! Kanske inte jätterealistiskt om vi nu är kritiska, men kanske kul för den som inte bryr sig om sådant?!

 

Filmen är ok ändå, den funkar som halvbra action för den som inte vill ha något djupare. Sen titeln har jag undrat lite över också. Hamilton 2 - Men inte om det gäller din dotter, måste vara filmårets lökigaste titel so far, men kanske bara jag, vad vet jag?!

 

2 tummar upp