Warm Bodies

Efter en helg i Askim blev det att jag efter mycket om och men beslutade mig för att titta på filmen Warm Bodies, ytterligare en film på listan av alla dessa zombiefilmer. Hade först tänkt bojkotta filmen, då den kändes som en urusel version på Twilight goes zombie, men är glad jag såg denna film som trots att det var "Twilight goes zombie", så underhöll den mig större delen av tiden.

 

 

Inledningsvis blir vi presenterade av den unga zombiekillen som förklarar världens öde och vad som hänt med vår kära planet. Zombies har invaderat jorden och människorna lever i ständig skräck över vad som komma skall. Vår zombiekille, kallad R (Nicholus Houlst) förstår vi snart ser annorlunda på sin tillvaro och önskar innerligt att han slapp livet som en hängandes, livlös, äcklig och fasansfull zombie som har ihjäl människor samt inte kan känna några känslor. En dag träffar R den unga tjejen, Julie (Teresa Palmer) som han faller för direkt och så inleds den kärleksberättelse som sedan följer.

 
 

Detta är minst sagt en mycket absurd film med svart humor så det visslar om det. För det första skulle jag vilja säga att det är en "modern" version på Romeo och Julia och likt karaktärerna R och Julie (som står för Romeo och Julia) har även de svårt att få varandra, här ombytt från människa till zombie, men symboliken är ett faktum och när "balkongscenen" senare kom skrattade jag högt och insåg att det inte längre var en slump. För det andra innehåller den en del andra absurdheter som exempelvis att R käkar Julies pojkväns hjärna och upplever alla minnen som han och Julie haft, vilket förstås gör honom helt betuttad i Julie. Samt att de tittar på zombiefilm och lyssnar på Springsteens "everybodys got a hungry heart". Det är knepigt, men på ett roligt, konstigt och skruvat sätt.

 

 

Filmens soundtrack är dessutom något av det bästa på länge med bland annat Dylan, Springsteen, Guns N´ Roses, Bon Iver och The National. Filmen är långt ifrån ett mästerverk, men trots det är jag glad att jag valde att inte bojkotta den, för den lyckades fängsla mig nästan hela vägen och ge mig några skratt i absurdhetens tecken.

 

2 (starka) tummar upp

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0